Schysst kött

Schysstkott_2015_WEBB-1

Schysst kött – fakta om svensk köttproduktion

Vad menar vi med schysst kött?

Vi som arbetar i Svenska Djurhälsovården är stolta över svensk djurhållning. Att vi nått hit beror framförallt på att flera generationer lantbrukare och veterinärer i nära samarbete med branschorganisationer och staten aktivt arbetat med sjukdomsbekämpning, förebyggande djurhälsovård och god djuromsorg. Vi vågar påstå att svensk djurhållning håller världsklass sett ur både djurens, människornas och miljöns perspektiv.

De stora värden som präglar svensk djurhållning hör till vår vardag som veterinärer och tas ofta för självklart för den bredare allmänheten. Kvittot på det goda hälsoläget ser vi i form av det unikt låga behovet av antibiotika och att svenskt kött håller mycket hög livsmedelssäkerhet. En annan positiv effekt av den goda djurhälsan hos svenska lantbruksdjur är en effektiv foder-omvandlingsförmåga vilket betyder ett bättre utnyttjande av naturens resurser och lägre belastning på vår gemensamma miljö.

Under länkarna nedan har vi samlat information om djurhållningen i Sverige och hur den står sig i olika internationella jämförelser. Faktamaterialet är framtaget för dig som är konsument, journalist eller veterinär med intresse av att sprida information om schysst kött.

www.svdhv.org/sv/start/press—media/schysst-kott/fakta-om-svensk-lammkottproduktion/

www.svdhv.org/upload/documents/Aktuellt/Schysst_kott/Schysstkott_2015_WEBB.pdf

Låg antibiotikaförbrukning, totalförbud mot slakt utan bedövning och kortare slakttransporter är några viktiga skillnader mellan svensk och utländsk lammuppfödning. I Sverige utförs heller inte kastration eller svanskupering rutinmässigt, och alla operativa ingrepp sker under bedövning. Läs mer om skillnader i antibiotikaanvändning (www.svdhv.org/sv/start/press—media/schysst-kott/fakta-om-svensk-lammkottproduktion/lagst-antibiotikaanvandning-i-eu) och djurskyddsregler (www.svdhv.org/sv/start/press—media/schysst-kott/fakta-om-svensk-lammkottproduktion/basta-djurskyddsreglerna). Andra skillnader:

  • I länder som USA och Australien blir så kallad feedlot-uppfödning av lamm allt vanligare. Istället för att utfodras huvudsakligen med grovfoder/på bete ges djur i feedlot kraftfoder (ofta bestående av majs och sojamjöl), vilket medför ett sämre utnyttjande av miljöresurser. Denna intensiva djurhållning innebär också att djurgrupperna blir mycket större och därmed är det lättare att smittor sprids mellan djuren. I och med ökad smittspridning blir behovet av antibiotika större.
  • I länder utanför EU, såsom USA och Nya Zealand, är det tillåtet att ge tillväxthormon och liknande substanser till djuren. Tillväxthormon i köttet kan ge upphov till muskelkramper och hjärtklappning, samt i enstaka fall leda till dödsfall. Zeranol, en annan tillväxtstimulerande substans som baseras på mögelgift, är cancerframkallande. Substanser av detta slag är inte tillåtna i djurhållningen inom EU.

På webbplatsen Köttguiden finns mer information om svenskt kontra utländskt kött ur ett miljö- och djurskyddsperspektiv.

Varför säljs köttet vacuumpackat?

Vakuumförpackningen har många fördelar, såsom att förpackningen är mycket liten i förhållande till mängden kött, hållbarheten blir lång, samt att mörningsprocessen fortsätter i förpackningen.

Hur lång hållbarhet är det på köttet?

Här får man skilja på färs och detaljer. Färsen har inte längre hållbarhet än 6 dagar. Detaljer däremot har en hållbarhet på minst 3 veckor och blir bara bättre och bättre i kylen under denna tid. Allra bäst är detaljerna samma dag som bäst före-datumet. Kött bör förvaras i +4 grader om det inte är nedfryst. Har man alltså inte högst +4 grader i kylskåpet skall det vacuumpackade köttet frysas.

Finns det nackdelar med vacuumpackat kött?

Ja, vacuumpackningen ger köttet en unken doft som försvinner efter några minuters luftning. Torka av det vacuumpackade köttet och låt det lufta en stund.

Tillagningstips: Om du försöker tillaga kallt rött kött så ”chockas” det av värmen och drar ihop sig. Det blir kompakt och förlorar mycket vätska. För att minimera den här effekten, låt köttet vila utanför kylen i minst två timmar före tillagning, vilket även gör det lättare för värmen att tränga in jämnt i hela stycket. Köttet ska vara rumstempererat när du sätter igång. Låt fryst kött tina långsamt i kylskåp så fortsätter enzymerna mörningsprocessen utan att det blir bakterietillväxt på ytan. Låt det ta dagar. Salta alltid köttet före tillagning. Klappa gärna in saltet runt hela stycket och låt vila en timma innan så att det får tränga in. Saltets uttorkande effekt är försumbar jämfört med det vatten som dunstar under själva tillagningen. Beräkna 120 till 200 gram per person. Kött består av från 65 till 75 procent vatten, av detta försvinner en stor del vid tillagning. Ju större bit, desto lättare att få köttet saftigt. Ju tunnare skuret desto mer utsätts ytan för vätskeförlust. Fett är en smakbärare. Skär bort fettet efter tillagningen, inte före.

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s